Så länge jag kan minnas har jag alltid velat allt gott för mina vänner. Ibland har det gått helt fel, ibland bra. (min känsla är att de oftast gått fel)
Idag pratade jag med Lova om det, att säga saker högt kan ibland göra att man förstår saker på ett helt annorlunda sätt... Men de jag vet är att jag gjort allt för mina vänner fast jag ibland visat eller sagt det på ett sätt som gör att det blir tvärtemot. Personer tror då att jag tycker dem är jobbiga och är till belastning för mig eller helt enkelt att jag inte bryr mig. Men så har det aldrig vart!!
Nu när jag tänker på det på det sättet så får jag ångest, för det är absolut inte så jag menat. Men som sagt så kan jag inte ta tillbaka beteende och händelser utan jag kan bara lära av dem och inte göra om samma sak.
Min problematik med adhd är att jag alltid "tror" jag gör fel och alla andra rätt. Vilket självklart gör att jag inte har något självförtroende, självkänsla eller självrespekt kvar. Men de är något jag jobbar med dagligen. Hoppas snart på professionell hjälp.
Alla små steg jag tar nu i mitt liv är avgörande och betydelsefullt i min rehabilitering.
Allt jag vill är att jag mår bra och att alla runt om mig också mår bra, för att jag ska kunna hjälpa andra så måste jag jobba med mig själv. Det är den bästa sporren jag någonsin kan ha.
So keep on fighting!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar